Foskning talar för Nya Karlslundsskolans idé

Ny forskning visar att hjärnan maximerar sin prestationsförmåga, när vi utövar motion som får pulsen att öka. Det gäller såväl barn och unga som äldre människor. Här följer en mycket intressant artikel från Illustrerad Vetenskap (nr 10/2012).

Hög puls trimmar hjärnan
Vill du ägna dig åt effektiv hjärngymnastik, räcker det inte att sitta med näsan begravd i en bok. Ny forskning visar att hjärnan maximerar sin prestationsförmåga, när vi utövar motion som får pulsen att öka. Det gäller såväl barn och unga som äldre människor.

Kanske tror du att du måste tillbringa massor av tid med att läsa böcker, om du vill bli intelligentare och förbättra din förmåga att minnas och koncentrera dig. Det är dock inte tillräckligt. Ny forskning levererar tunga bevis för att fysisk träning påverkar hjärnan och faktiskt till och med får den att växa. Det betyder att regelbundna turer på skogens motionsslingor eller gymmets motionscykel inte bara förbättrar våra fysiska prestationer utan också direkt ökar vår mentala förmåga. Forskarna har redan en uppfattning om vad orsaken kan vara. Motionen stimulerar förmodligen frisättningen i hjärnan av en speciell substans, som styr våra nervceller och får hjärnan att fungera bättre.

För omkring tio år sen visade de första forskningsresultaten att fysisk träning inte gagnar enbart kroppen. Forskaren Ingegerd Ericsson vid Malmö Högskola dokumenterade redan 2003 att det långt ifrån är bortslösad tid att skolelever lägger ner energi på gymnastiktimmar i stället för att bara sitta böjda över böckerna. I det så kallade Bunkefloprojektet följde hon 251 elever under deras första tre skolår. Medan 99 av eleverna endast hade två egentliga gymnastiktimmar, hade de resterande 152 eleverna en timmes gymnastik varje dag och kunde till och med välja att få ännu en gymnastiktimme i veckan. Elevernas motoriska förmåga visade sig inte överraskande bli väsentligt bättre, när de hade flera gymnastiktimmar. De blev bättre på att hoppa på ett ben, stå på ett ben, kasta boll och dribbla.

Mer överraskande var det dock att de extra gymnastiktimmarna fick stora konsekvenser för barnens förmåga att koncentrera sig och för hur de klarade sig i skolan.

Redan i andra klass hade eleverna med extra gymnastiktimmar blivit markant bättre på att räkna och lösa matematiska uppgifter. Barnen fick helt enkelt högre betyg än de kamrater som hade färre gymnastiktimmar. Samtidigt lade lärarna märke till den extra motionen fick eleverna att sitta mer stilla och koncentrerat i klassen.

Sambandet mellan kondition och hjärnans prestationsförmåga fastställdes i en annan stor svensk undersökning, som år 2009 gjordes av Michael Nilsson och Georg Kuhn vid Göteborgs Universitet. Forskarnas försökspersoner var artonåriga män, som mönstrade för att göra värnplikten. Mer än 1,2 miljoner män deltog i undersökningen – eller 97 procent av alla svenska män födda under perioden 1950-1976.

Formel för intelligens och motion
Under mönstringen utsattes de unga männen för både konditions- och intelligenstester. Intelligenstestet mätte deras förmåga att lösa bland annat olika logiska, språkliga och rumsliga uppgifter, och det visade sig finnas ett mycket klart, linjärt samband mellan deras prestationer i de båda testerna: intelligensen ökade i takt med konditionen. Forskarna kunde till och med konstruera en formel för sambandet: varje gång en man på sjuttio kilo förbättrade sin kondition så att han kunde öka belastningen på motionscykeln med tolv watt, skulle hans intelligenskvot teoretiskt sett stigit med ett poäng. För att testa om detta samband höll i verkligheten, tog forskarna fram de unga männens betyg och konditionstal från när de tre åt tidigare hade lämnat högstadiet som 15 åringar. Forskarna upptäckte att de unga män som hade förbättrat sin kondition under loppet a de tre åren också hade blivit intelligentare, medan det förhöll sig precis omvänt med de som hade försämrat formen. Resultaten tydde till och med på att inte finns någon övre gräns för hur mycket vi kan förbättra vår intelligens, om vi förbättrar vår kondition. I princip kan vi alltså öka vår intelligens i det oändliga, om vi bara hela tiden ser till att också vår kondition förbättras.

Helt annorlunda förhöll det sig, när forskarna istället jämförde intelligensen med muskelstyrkan. Då visade det sig att bara de svagaste av männen kunde hoppas på att bli intelligentare genom att styrketräna. Så snart männen hade uppnått endast medelmåttig muskelstyrka, fanns det inte längre någon intelligensmässig vinst med att träna. Det är alltså viktigare för vår mentala prestation att vi får upp pulsen än att vi spiller krut på att tärna våra muskler stora. En lång rad mindre men mer kontrollerade försök visar ett liknande samband mellan konditionsträning och mental förmåga. De flesta undersökningar har mätt effekten av träning, som försökspersonerna– ända från barn till äldre människor – har utfört, medan deras puls konstant har legat på mellan 60 till 75 procent av deras maximala puls under en period. Det motsvarar till exempel en promenad i raskt tempo eller en joggingtur i ett rätt så långsamt tempo. Amerikanska forskare har exempelvis dokumenterat att äldre människor blir bättre på att koncentrera sig och lösa en logisk uppgift korrekt, när de har god kondition. Orsaken tycks vara att de vältränade försökspersonerna ökar aktiviteten i vissa hjärncentra, medan de arbetar med att lösa uppgiften.

Motion får alltså särskilda centra i hjärnan att prestera optimalt och det resultatet har också Catherine Davis vid Medical College of Georgia i USA kommit fram till. Hon visade i en undersökning år 2011 att barn i åldrarna sju till elva fick omkring fyra procent bättre resultat i ett intelligenstest, om de dessförinnan hade motionerat. I detta försök hade barnen genomfört ett sammanlagt tretton veckor långt träningsprogram med 40 minuters motion om dagen, och hade tävlat mot varandra i grenar som löpning, fotboll och basketboll. Sedan har en annan amerikansk forskare, Charles Hillman vid University of Illinois at Urbana-Champaign, visat att långvarig träning alls inte är nödvändig för att uppnå en god effekt. En 20 minuters promenad omedelbart före ett läsprov var tillräckligt för att förbättra barns resultat med fem procent. Tillsammans med sin kollega Laura Chaddock upptäckte Hillman år 2010 att motionens gynnsamma effekt på hjärnaktiviteten medför att hjärnan blir större. Med en MR-skanner mätte forskarna storleken av de olika strukturerna i hjärnans så kallade basala ganglier, som koordinerar aktiviteten mellan de delar av hjärnan som fattar beslut och de som styr våra rörelser. Forskarna undersökte tioåriga barn, som delades in i två grupper, allt efter om de hade bra eller dålig kondition. Det visade sig att tre av fyra strukturer i de basala ganglierna var markant större hos barnen med god kondition. En struktur var till och med hela 22 procent större hos de vältränade barnen än hos de otränade.

Styrketräning påverkar hjärnan
Styrketräning, vi vilken man belastar musklerna hårt under kortare perioder, förbättrar inte intelligensen och minnet. Det tyder de flesta forskningsresultat på. Nu har emellertid den brasilianske forskaren Marco Tulio de Mello vid Universidade de Sao Paulo upptäckt att styrketräna också påverkar hjärnan – det sker dock på ett annat sätt än vid konditionsträning. Forskaren och hans kollegor studerade råttor, som i åtta veckor antingen konditionstränade i ett ekorrhjul eller styrketränade genom att klättra uppför en stege med vikter bundna på kroppen. När råttorna efteråt skulle hitta ut ur en labyrint, klarade sig båda grupperna lika bra och markant mycket bättre otränade kontrollråttor. Styrketräning hade alltså gjort råttorna lika intelligenta och skickliga på att hitta vägen som de konditionstränade djuren. Forskarna undersökte nu mängderna av den hormonliknande substansen BDNF och andra substanser, som bidrar till att få hjärnans nervceller att växa. Dessa analyser visade att de båda träningsformerna ökade hjärnans produktion av var sin typ av substanser och påverkade nervcellerna på olika sätt. Forskarna anser därför att båda typerna av träning stärker hjärnan men att de gör det på var sitt sätt och möjligen också stimulerar olika mentala förmågor.

Källa:Illustrerad Vetenskap, NR 10/2012, s. 23-29